Ur: Dalslänningen 1963

STRÖMBRON

Trots sin respektingivande ålder är den fortfarande i gott skick och trafikeras dagligen av fotgängare och större och mindre motorfordon.

Sedan den nya, pampiga bron över både kanal och ström tillkom 1938 går tyngdpunkten av trafiken givetvis över denna bro; den ökade trafiken nödvändiggjorde till sist en större trafikled över vattendragen.

Men alltjämt bevarar den gamla, vackra bron i 5 valv av natursten sin tjuskraft, ja kanske mer nu i den nyare tiden med dess moderna bebyggelse på båda sidor.

I anläggningen lär bron ha kostat 8.000 kronor – man jämföre härmed nutida brobyggnadskostnader! – och den byggdes av byggmästare Johannes Torstensson – samme man som uppförde Eds kyrka.

Den bro som var ny för 100 år sedan ersatte den då gamla träbron, som låg omkring 20 meter uppströms från den nya. ”Bron ersatte en träbro, som låg ett tjugotal meter uppströms den nya. Vägen från gamla bron norrut gick ända till 1894 över den s. K. Strömkullen och kullen norr därom, och söderut fram till tiden för kanalens tillkomst över den nuvarande kommunalhustomten och vidare söder om hotell Mårten förbi Nygård och västerut”, skriver Adolf Sandegärd i Ivan Löfgrens ”Ärtemark En Dalslandssocken” (1955).

Då Bengtsfors vid ingången av 1926 blev köping gav kronolänsman K. Lundgren en historik över samhället, vari han uppgav att strömbron byggdes 1864. Det synes som om denna uppgift ej var korrekt. Lärarinnan Elvira Enqvist sade i en intervju med Dalslänningen den 8 mars 1949, att bron öppnades för trafik 1863. Elvira Enqvist var född i dåvarande Enqvistska huset invid strömmen och växte upp där och hade säkerligen många goda stödjepunkter för minnet från barn- och ungdomstid, då byggandet och invigningen av bron låg så nära i tiden.

En annan historisk källa har vi i den äldste nu levande person, som är född i Bengtsfors, nämligen svensk-amerikanaren Johan Bihl-Hallberg, St. Paul, vilken just nu är hemma på besök i sin gamla hemstad. Hr Bihl, som är 89 år ung, säger vid samtal med Dalslänningen , att han vet att bron invigdes 1863, detta på grund av uppgifter från fadern.

Denne hade ock berättat att det pågick flottning av virke från Lelång genom brovalven ned till Höljen. En dag uppstod en kraftig bröte vid bron, så att man fruktade att den skulle ge vika, då trycket från virkesmassorna var stort. Man sände efter kunnigt folk – Kristoffer Asp i Franserud, en flottare som kallades ”Rush” i Bolldalen, Karl manke m. fl. och dessa lyckades klara bröten och rädda bron. Att den var starkt byggd har ock bekräftats under decenniernas lopp.