Sammanställt av dokumentionsgrupp i Bengtsforstraktens Hembygdsförening 1996
| Abbetek Aftaval Aksjla Axsjlera Ampete Andärn Anpusten Anskvätten Antura sej Anture mej Atel/atal De ballar Baktaska Bartåka En bete Binna Bonningen Bitsja Bjala Blaggarnsskjorta Blyont Bolene Boleför Brannete Bom Bänete Bängslete Brötete Bustete Dageln Dape Datt ikoll Dott Doven Drofs Drole Drockna Dura Dyvel Däven Dö imp. Emli Emt Ettrane Exmera Exter Fal Fant Fillebonke Fjös Fleka Flesa Flesete Flepete Flep i käften Flankerock Flåmaga, adj. Fjäran Foggel Fogglane Fork Fyrstecka Frack Framhal Gly Göbbe Görbra, gördåligt Gorete Gorvälter Govala Gnaka Gre isär Grinesippa Gå mä ´fjors Gäksjel gäksjler Gäl Göteppen Göpa Halla sej Halebla Hackeslått Hôga Hams ihop Hang v.imp. Harmemål Hasekrok Hôrk Hôrranes Hôrvar å går Hôspen Hoste-ri Hôvvekale Hövannel Igenbarna I jåns Illsvid Ilägsen Ihopaflögen mjölk Innevé Ittne Jala s. pl. Jalka Jamla Jammen Juling Jål Jålete Jålebötta Jångla Jämt Karevôln Kaffesôll Kakesôll Kakeni Kakefjôl Kantore Kjôla Klôve Knôtta Kôllebotta Kop Kopete Kôta Kove Krävecker Krätter, i pl. krättura Knôvvli Lakeså Laret Las v. imp. Lerka Lonete Lôrmete Lôrmevär Långe Lyter/liter Läfser Läpelätt Mar Marra Masete Male Môla Môrska Mävär Môlja s. Mesta pusten Möa/möe Növarja Nock Nöcke dej No lell Ommen Onvala Peteter Pjala Pocka Pos Posete Prôm Påke Påkete Pönta Pönta Rack te Raja Rikmäling Rompedrag Rôten Rysska Slabat Sack v. imp. Samrete Sanost Seckla Sjôl Sjôlsettare Skoppa v. Skoppa s. Skogen Skulmete Skôlehink Schobba på dä Skrapekaka Skräppa Skran Skrubbebrä Sicken en Sinna Stackförsinna Skygål Smocka Smala Sôggel Sopelim Sôrva Stôva, stôga Stôbb Stompe Stönete Sôpplit Sôppel Snarete Snarunge Tallete Te måta Te dej Tôka på dä Tôsslete Trôtna v. Trôten adj. Tråten Tyna Tyr, det tyr Trö Tröka Tämmele Täna Tocken Töla Uggen Ulianes Uvôrnt Varst Vesen Vrina Väss Åhôrl Åpen Åte v. sup. Åävvla Ökt Örete Öreböttra |
apotek aftonvard axeln axlarna kinkig angelägen andfådd väldigt fult åbäka sej kraftord äcklig snö fastnar under hästhovar/skidor bakficka nästan barmark en bit (vem har bete i kakbeten?) sticka stickningen hynda, hundtik prata i vädret skjorta av grovt lintyg blyerspenna bördorna överlastad, mer än man kan bära spräcklig halmmadrass bångstyrig bångstyrig stökig okammad, rufsig frukosten vattenpöl föll omkull handfull, om ull, mjöl o.a. trött, olustig drulle, drummel drulle, drummel drunkna dåna, surra pöl, litet vatten utan till- och avlopp fuktig dog svag, svagt, om smak el. människor fadd arg uppskatta, värdera konster, barn kan ha många exter för sej spår, efter djur el. människor stackare filbunke fähus smeka på kinden hånle hånfull retsam kvick i mun bonjour lätt för att äcklas, kräsmagad tjäder fågel fåglarna träspak, hävstång tändsticka bra framåtanda håna gubbe väldigt bra, väldigt dåligt lerigt, smutsigt odonbär trevlig knarra om skor, dörrar m.m. reda ut en som klagar, tar till lipen gå gent genom skogen oxeltand, oxeltänder hylla mellan takbjälkar svans på slaktad gris lodjur vila sej skulderblad lieslåtter på backar och dikesrenar komma ihåg städa undan hängde, det hang... ordspråk knäveck kry frisk, pigg, alert det går undan fort och bra eg. husbonde, få övertag på någon hostattack huvudbonad, hatt höfång gå i barndomen, dement nyss ängslig bottenlös sur mjölk inomhus inget gärderna tugga på något segt, tugga utan tänder jama, om mars-katter, även svamla sannerligen stryk våp fånig fånig människa prata strunt, skämta just, (jag skulle jämt te å gå) dryg, mallig bitar av torrt bröd läggs i en kopp kaffe slås över och socker strös på. Klart att äta hyss långskaftad brödspade skrubb, garderob kölden fumlig, klumpig räcka till, vara nog kullerbytta dumbom dum tälja trångt utrymme, liten kammare kräftor kreatur fumlig, dåligt handlag tvättbalja lärft, lakansväv läste lirka lynnig kvavt åskluft redan bör, bäst att--, jag lyter gå nu-- tunna bröd gräddade ovanpå spisen lösmynt märr märren jobbig, tröttsam (om barn) mjärde äta, tugga torrt, utan dryck till sötost, rörgröt, pank medvind röra tappa andan mycket, många nödlösning nog skynda dej nu äntilgen spisen otrevlig potatis gå med små steg vara tvungen dumbom dum båt, eka otrevlig person, en knöl otrevlig göra fint, rent även hantera illa (om djur, bilar m.m.) räckte till slana (rack ho te, raja?) rik person om den som blir efter eller man vill inte ha med rutten ryssja förkläde, som man kan torka händerna på sjönk gnällig, ledsam mesost dregla själv ungkarl, även självägande bonde (Vårviks s:n) hoppa bubbla (jfr. Skåpafors) ihophållet förkläde, som man kan bära något i folkskygg folkskygg hink för diskvatten och köksavfall flytta på dej, till kor kaka gjord på rester av kavlad deg skryta, berömma mager tvättbräda sån en arg tvärarg gärdsgård slag, även penningsumma prata mycket sovel sopkvast vara senfärdig, dra benen efter sej stuga underkjol limpa envis lortig, smutsig smuts som kan sopas (torr smuts) snorig snorunge smutsig, med lager av smuts till lags, duga visa dej flytta på dej tafatt, ingen ordning svälla, dörra ha trôtna svälld, även om trög person trådrulle plåga, tyna ett djur räcker, det räcker till trampa stå ut, ha tålamod tämligt springa sådan tjata småfrusen olidlig vårdslös värst vissen gnissla geting ruskigt ställe glupsk ätit fjärran, obebodd trakt en del av arbetsdagen, en längre stund ombytlig, vimsig vimsig person |
GAMLA UTTRYCK FRÅN BENGTSFORSTRAKTEN
Ska du môle eller ska du ha nôe atve? Ska du äta (bröd) eller ha något att dricka till?
Du pratar som du hade tännera i taska Du pratar som du hade tänderna i fickan
och tonga i en klut och tungan i en klut
Hô i all valla ä dä vôle mä dä? Hur är det fatt med dej?
Jâ har inte sópass, så ja kan locke katten ur ommen Jag har inte såpass mycket att jag kan locka katten ur (bak) ugnen
(om man inte har något att bjuda på)
Ja´ska gå till boa Jag ska gå till affären
Nu får ja hem å gre i bommen (bom=halmmadrass) Nu måste jag hem och bädda (lägga mej)
Ska du ha en hôlk eller nåra neker? Ska du ha en bunt eller några neker? (om halm till madrass)
Ja band en strômpa Jag stickade en strumpa
Såg du att de lös? Såg du att det lyste?
Nu ä de allt söpplit Nu är det allt bra söligt (smutsigt)
Nu ska vi sätta upp spekeneka och sen går vi in å tar en spekenekesup
Gulspeke = gulsparv
Svattrasten = koltrast
Käften geck som e lammerav på´na (om pratsjuk kvinna)
ORDSPRÅK
När soa ä mätt, blir mjölet beskt
Den som inte ser på öret, får aldig en krona
Det går bra att skära breda remmar i andras läder
En sluten hand kommer aldrig något i
Det spelar ingen roll vad hon mjölkar, om hon själv spänner ut den
Änkemanssorg och hunnehälta varar aldrig länge
Gôbben vesste inte att käringa va stolli, förrän ho sjöng när ho åt
E käring kan inte trätte och ett vedträ kan inte bränne
Så´nt lär ska sån smörja ha
Ny sönna ä varre än gammal nola
En ska inte spy i kålsôppa, för en kan sjöl få äte ôppna
Tillbaka till startsidan